Finansiering

En gemensam organisation där man hanterar mat genom gemensamt ägande kräver medel för att köpa in maten. Det krävs oftast också pengar för att hyra lokal och driva den lokalen. Intäkter från löpande verksamhet finns i avsnittet kring Prissättning / lönsamhet, men detta avsnitt handlar om hur man får in ett uppstartskapital för att få igång verksamheten, att ha tillräckligt med pengar att köpa in varor för (likviditet) eller möjlighet att göra vidare investeringar.

I praktiken

Det finns många sätt att få in pengar till en förening, olika sätt passar i olika situationer och kontexter. De vi tar upp här under är:

• Insats & avgift
• Investerande Medlem
• Producenter som investerar
• Förlagsinsats
• Lån & Krediter
• Crowd-funding

Coompanion har också en liten guide kring olika finansieringsvägar att utforma här.

Insats & avgift

När man startar en ekomomisk förening så skriver man i sina stadgar in ett avsnitt kring medlemsinsatser och medlemsavgifter (exempel finns på Stadgar). Insatsen är en engångsinbetalning som alla nya medlemmar gör och medlemsavgiften är en årlig avgift som alla medlemmar betalar. Storleken på dessa betalningar bestämmer föreningen helt själv.

Eftersom insatsen är en engångsavgift när man går med i föreningen så kan det vara en bra faktor att ha med för att skapa en bra likviditet för inköp. Ett exempel kan vara att medlemmar betalar 300kr i insats när man går med föreningen så att de pengarna finns tillgängliga för att göra inköp för innan den individuella medlemmen betalar för maten som just den handlat.

Avgiften är oftast något en medlem betalar en gång per år. Ett alternativ kan därför vara att sätta denna avgift till en summa som täcker någon fast kostnad (till exempel hyra) varje år, det kan dock vara svårt eftersom medlemsantalen ofta skiftar från år till år. Löpande kostnader tas i många föreningar därför in i besluten kring vilka marginaler man lägger på maten för att täcka föreningens ekonomiska behov.

Balansen mellan marginal på försäljning och medlemsavgifter beror på vilka värderingar gruppen har. En förening som lägger mer kostnader i avgifter leder till att alla betalar lika stor del av kostnaderna att driva oberoende av hur mycket man handlar, medan om man lägger mer på marginalerna så är det de som handlar mer som betalar mer.

Investerande medlem

I Microfonden webinariet för Förenade Inköp, berättade Jan Svensson (kontakt) att sedan ett par år tillbaka finns det ett juridiskt tillägg kring ekonomiska föreningar som kallas för investerande medlem. Investerande medlemmar är personer om inte är medlemmar i föreningen men som investerar för att se till att verksamheten kan gå igång. De kan få viss avkastning på sina investeringar. Mikrofonden har också en möjlighet att bistå med likviditet och investeringslån.

Investerande medlemmar är en helt ny medlemskategori som inte deltar i verksamheten, utan endast deltar med sitt kapital, dvs. insats. Investerande medlemmar ska särskilt antas och registreras som just investerande medlemmar i medlemsregistret. – Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Man kan också ta in extra medlemsinsatser från befintliga medlemmar för att göra investeringar eller starta upp, vilka kan återbetalas när ekonomi finns att göra det.

Detta är liknande begreppet kring förlagsinsats nedan, med skillnad att de som kommer med förlagsinsats har inte någon medlemsrelation till föreningen.

Producenter som investerar

Ett sätt att finansiera matkooperativ är genom att producenterna som vill sälja sina produkter till kooperativen stöttar uppstarten av dem. En form av detta är de renodlade producentkooperativen där det är producenter som har gått samman direkt för att skapa egna distributionskanaler. Men även konsumentkooperativ (som också kan ha producenter som medlemmar) kan ta in pengar från producenter eftersom det blir som en investering för försäljning för producenterna.

Producenter kan också gå med på att ha långa betalningstider på fakturorna (30dagar+), vilket leder till att det är lättare för föreningarna att sälja maten internt så att man sen har pengar att betala de externa fakturorna. Speciellt om man kan få ett extra långt betalningsfönster första leveranserna så fungerar ju detta som ett alternativ till att ta in kapital för att få möjlighet att köpa inventarier.

Förlagsinsats

Förlagsinsats är en kapitalinsats som ickemedlemmar tillför en ekonomisk förening. Genom förlagsinsatser kan föreningen skaffa kapital utan att behöva ta in nya medlemmar. Förlagsinsatser har en mellanställning mellan skulder och eget kapital. Den som har en förlagsinsats har en efterställd fordran på föreningen. Skulle föreningen gå i konkurs/likvideras får man bara återbetalning efter att alla andra fordringsägare fått betalt, om det finns pengar kvar. För varje förlagsinsats måste föreningen utfärda ett förlagsandelsbevis.

Avkastningen på förlagsinsatser är utdelning och inte ränta,

Förlagsandelar utgör en särskild form av kapitalinsats och räknas till Föreningens bundna egna kapital. De intar en mellanställning mellan eget och lånat kapital och har enligt lag en löptid på minst fem år – Erbjudande om att investera i Lantmännens förlagsandelar

Lån & Kredit

Det finns olika ekonomiska fonder och banker som är skapade specifikt för att gynna den typen av verksamheter som matkooperativ ofta innefattar. Exempel på dessa är:

• Mikrofonden - kan stå för likviditet eller borgen för organisationer som behöver (kolla på webinare här för mer info om Mikrofonden)
• Ekobanken - stöttar specifikt verksamheter med värderingar som ligger i linje med deras
• Lokala sparbanker - lokala sparbanker har i sina uppdrag att stötta lokala föreningar och företagande. Du kan hitta en lokal sparbank här.

Det är även vanligt förekommande att medlemmar eller andra närstående ger privatlån till föreningar vid behov. Speciellt om inte föreningarna har möjlighet att ha en bankkredit eller inte vill betala kostnaden för det.

Crowd-funding

Ett allt vanligare sätt att finansiera en uppstart, en ny produkt eller en ny investering är att använda sig av det som kallas crowd-funding. Crowd-funding är en något vag term som kan innefatta många olika former av bidrag från många personer men ofta så sker dessa på någon typ av digital plattform där man presenterar sin kampanj och sätter ett mål för hur mycket pengar man vill ha in.

Olika plattformar fungerar på lite olika sätt och det finns verktyg för hur man kan även göra sina egna digitala eller analoga crowdfunding initiativ. Crowdculture, Kickstarter & Indigogo är alla exempel på olika crowdfunding plattformar.

Exempel - Finansiering

Matvarukooperativet i Helsingborg

...vi behövde 100 000 för att skapa vårt matkooperativ. Där vi behövde 45 000 för inredning, 35 000 för att köpa in varor, en månadshyra på 12 000 och lite olika tillstånd från miljöförvaltningen och annat på 8 000, det blev totalt 100 000. Av våra medlemmar har vi då fått in 30 000, genom medlemsavgifter och insatser och det saknas då 70 000. Så vi begärde 70 000 i en crowd-funding kampanj

Bottnafjordens Inköpsförening

Om hur en hög initial insats användes för att finansiera uppstarten av verksamheten.

Vi hade en ganska hög medlemsinsats inledningsvis på 750 kr. Det var för att täcka inititala kostnader, vi hade köpt in en våg till exempel och vi fick ju en hyra för lokalen osv. Men sen när folk såg att det här gick bra och verkade spännande så har medlemsantalet ända från år ett ökat successivt och nu är det en stor förening.

Föreningen vill bygga ut med ett Kulturrum - en större mötesplats. Såhär tänker föreningen kring finansieringen:

Det finns behov av att få mer plats i det café som medlemmarna i föreningen driver. Det blir snabbt för trångt på föredrag, samtal och workshops som året om ordnas där. Tanken på en utbyggnad till ett kulturrum växtes, en arbetsgrupp tillsattes, ritningar gjordes, byggföretag fick lämna offert osv.

Finansieringen ska ordnas genom banklån samt frivilliga bidrag men också genom att ordna caféer, torsdagssoppor etc där medlemmarna ställer upp med frivilligt arbete, matlagning och kakor. Intäkter därifrån och frivilliga bidrag sätts in på ett speciellt konto i föreningen och hur det går redovisas löpande via utskick i föreningen samt på hemsida. För närvarande (sept 2020) är hela projektet vilade pga Covid 19.

Ekolivs i Malmö

Man tog lån i JAK banken för att köpa ut inventarierna [från butiken grundarna tog över] och sedan fick vi in pengar genom crowdfuning 2018 för utveckla ekolivs som ett nav. Sökte då finansiering för att bygga om och köpa nya hyllor. Utveckla sortiment och röra oss mot en förpackningsfri inriktning samt att köpa in en till kyl och en frys.

Vi har också haft interna medlemsslån i små summor, up till 10 000 för likviditet i nått skede. Sen är vår 1 maj grillning, kassakon, Tofukorvsförsäljning läggs till i kassan.

Länkar

Webinarie med Mikrofonden, Förenade Inköp
Information om investerande medlem
Webinarie kring Matvarukooperativet i Helsingborg
Mikrofonden
Förlagsinsats enligt lagen om ekonomiska föreningar
Coompanion guide kring finansiering
Kickstarter kampanjen för uppstart av Matkooperativet Helsingborg
Kickstarter kampanj för förpackningsfritt i Matkooperativet Helsingborg