Prissättning lönsamhet
En stor skillnad mellan ett matkooperativ och en vanlig butik är att de som handlar i kooperativet också är med och bestämmer priserna på varorna. Medlemmarna kan själva välja hur mycket de vill att marginalerna (om några) ska vara och ifall alla varor ska behandlas lika eller om man vill värdera dem olika på något sätt.
I praktiken#
Prissättning kan ofta vara något som är bestämt som en generell policy eller som är delegerat till en arbetsgrupp (ex. inköparna) att sätta. Prissättning kan lätt resultera i ett behov av att ta väldigt många beslut, därför är det många föreningar och matkooperativ som har platta marginaler på alla varor. Men det är stor variation på marginalerna, exempel på allt mellan 7% och 60% har vi sett i de föreningar (där påslag används) som ligger tillgrund för handboken.
Påslag eller inte påslag#
I ekonomiska föreningar finns det inga externa ägare som kan ta ut aktieutdelning på överskott i verksamheten så alla påslag som görs på varor i föreningen brukar vara grundade i reella kostnader i föreningen. Hur många medlemmar en förening har och omsättningen i butiken påverkar vilken typ av marginaler som krävs. Till exempel kan Bottnafjordensinköpsförening med ett stort antal medlemmar och relativt låg hyra hålla en låg marginal på alla varor medan Ekolivs i Malmö har ganska få medlemmar och behöver ta en mycket högre marginal för att köpen ska täcka upp hyran.
Val av marginaler och rabatter#
Marginaler ovanpå inköpspris är en del av organisationen där man kan väva in sina värderingar. Ett exempel på hur detta kan se ut är att ideellt arbete kan ge en rabatt på varor. Ett annat är att varor som är lokala eller av en särskild sort har lägre marginaler (vilket gör att föreningen inte får så mkt intäkter på just den produkten).
Exempel#
Matkooperativet Helsingborg#
Vi lägger på 60% på inköpspriset, plus moms. Och sen på grönsaker så drar vi av 10% för att vi vill göra den maten billigare....
...Angående vår rabatt då så hade vi, aktiva och passiva medlemmar. Där en aktiv medlem ska jobba 6h i månaden, alltså 2 pass om 3h eller något annat engagemang. Pappersarbete, ekonomi, styrelse, sortiment eller inköp eller vad som helst. Men då hade vi 20% rabatt för aktiva medlemmar och 5% för passiva medlemmar. Men då blev det här en form av lön, eller en löneförmån som ingen annan kunde få, så det blir en ersättning mot arbete. Så vi hade en diskussion med Skatteverket i våras där vi fick dra tillbaka vår 20% rabatt mot engagemang och istället ha 10% rabatt. Så det vi har nu om jag minns rätt är att aktiva medlemmar har vi 10% rabatt, och för passiva har vi 5% rabatt.
Ekoskafferiet i Stjärnsund#
Ut i butik är priset, inköpspris 1,6 för mat och 1,8 för hygienprodukter. Påslag för medlemmar är 5% påslag plus moms. Detta ger en rabatt på ca 27% för medlemmar jämfört med vårt butikspris.
Bottnafjordens Inköpsförening#
Butiken är endast öppen för medlemmar och har ett generellt påslag på 8% på inköpspriset plus moms. För att stödja lokal matproduktion kan de som levererar lokalt producerade varor med kort hållbarhet slippa detta prispåslag.
För att minska svinnet för föreningen har det gjorts försök med sk. konsignationsavtal. Detta innebär att föreningen inte köper in varorna på förhand utan att producenten äger varorna fram till dess att de är sålda. Det osålda tar sedan denne tillbaka och fakturerar föreningen bara för det som blivit sålt. Exempel på föreningens konsignationsavtal:
Konsignationsavtal Bottnafjordens Inköpsförening.pdf
Ekolivs i Malmö#
På mat lägger vi på 70%, och på icke-mat lägger vi på 100%. Pengarna går primärt till hyran för lokalen.
Länkar#
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/affaren-slar-igen-efter-22-ar